Month: February 2007

Parken

Du frågade henne om hon tyckte om dig. Och hon gjorde det, hon gjorde verkligen det. Hon sa det, hon sa verkligen det.

Och du hoppades, att det aldrig skulle sluta, du hoppades verkligen det.

På en parkbänk satt du med henne, pekade på strålkastarljuset där ni i drömmen stod och sa att du älskade henne och vaknade utan ett svar. Du hade inget svar och kanske är du blind, för du såg aldrig hennes tårar.

En hund hälsade på er med en viftande svans. För hundar, de gråter aldrig.

Hon tog din hand och ni ställde er under strålkastarljuset, du sa ingenting. Det fanns inga svar.

Och det slutade, det gjorde verkligen det. Och du är kanske blind för du såg henne inte gråta, du såg verkligen inte några tårar från hennes gröna ögon.

Du kanske är blind, du kunde aldrig tro något sådant här, trots att allt har ett slut.

Och du saknar henne ibland, du saknar verkligen henne ibland.

*

Åh livet är så oväntat. Du visste det förut, du vet det till och med nu. Du trodde att känslan aldrig skulle komma till dig igen. Att flickan du en gång kände tog med sig den

Men det finns människor som förvånar dig gång på gång. Namn som smulas sönder och bildar ett annat.

 

Överträffar allting annat.

 

Så kommer hon och flackar förbi i ditt liv, i ögonvrån.

 

Ger dig den känslan du kände för längesedan.

 

Känslan kittlar får dig att le.

 

Det kan bli fel, det kan bli rätt.

 

Men det gör ingenting, du gör ingenting.

 

Hon känner inte dig, hon kanske inte ens bryr sig.

Hon känner inte dig, hon bär inte dina kedjor som hänger på dina axlar.

 

Åh livet är så oväntat. Och känslan kommer ibland.

 

Åh, kommer du kunna klara det? Åh, kommer ni kunna klara det?

Krig

I.

Allting annat rör sig vidare efter en katastrof. Så är livet, så är tiden. Du betalar för att få spänning. Du köper dig ett liv, en rädsla för tristessen. Dina vänner har lämnat dig. Allting annat rör sig vidare. Det kunde lika gärna ha varit som vanligt. Men den här dagen vet du ändå att dina vänner har lämnat dig.

II.

Det är rött ljus, gult ljus, grönt ljus.

Gå.

III.

Du har solen i ansiktet. Imorgon träffar du en vän.

IV.

Du är inte särskilt bra på att bedriva ett tyst krig. Du slösar din tid. Du går sönder när du bara vill vara osårbar. Det är svårt att vara Stålmannen när ditt hjärta är mjukt.

V.

Ingen vinner i krig. Du kommer alltid förlora.

VI.

Du exploderar om du håller tyst. Du är den du är. Var aldrig tyst.

VII.

Bli inte sentimental, det blir bara en dimma då.

VIII.

Visst du saknar henne, inte honom (din vän). Men du kommer aldrig kunna känna någonting fint inför henne igen.

IX.

Det är motorvägar, bilar och tåg. Rör sig precis som förr. Startar och stannar. Och besvikelsen är alltid lika stor. Känslan alltid lika tom.

Det är grönt nu.

Kör.

X.

En dag växer det vingar på din rygg. Du kommer att flyga från bron. Ta dig högre än någonsin.

På marken kollapsar vägarna och husen. I handen har du ditt livs kärlek.