Möte med min stora förebild (Lik som män)

Mikael och jag

Den här långfredagen är nog den bästa långfredagen som någonsin har avverkats på denna jords
historia. Jag har sett föreställningen “Lik som män” men det är inte det som är det viktiga.

J (en tjejkompis) och jag väntade i en timme på vår förebild, Mikael Persbrandt, vi var alldeles lyriska men det mattades av, tills han kom. Vi blev helt tagna när han steg ur den där bilen.

“Hej, vad vill ni” frågade han och tittade med sina porslinsblåa ögon på oss.
“Vi tänkte prata med dig, om det går bra efter pjäsen” stammade vi tillsammans fram.
“Vad tänkte ni prata om då?” frågade han och fick oss alldeles ställda.
Efter en lång tystnad svarade både jag och J “Dig”.
“Har ni rest långt?”
“Jag kommer att resa långt, jag ska till Luleå” svarade J, och det var bra gjort tyckte jag.
“Så du tänkte då att jag skulle stå med dig?” svarade han finurligt.
“Näää”
“Jaha, ja det är så att jag sa till vännen att komma och hämta mig kvart över tio så det är lite tid”
“Men det kommer inte att ta lång tid och så har jag en DVD som du ska skriva på” svarade jag.
“Ja men det är klart att vi ska göra det, kom ni efteråt” svarade han och gick in genom dörren och vinkade med pekfingret. Det var urgulligt tyckte J. Det håller jag med om.

Här borde det egentligen stå om vad vi tyckte om pjäsen men det skiter jag i så länge.

Efter att pjäsen slutade så sprang J och jag toksnabbt till dit vi skulle träffas. Vi väntade, väntade och väntade. Till slut kom han igen.

Vi hade bara en blyertspenna som Mikael kunde skriva på “Dag och Natt”-DVDn men så till slut kom Reine Brynolfsson som kunde låna en bläckpenna.
Reine frågade om DVDn har kommit ut, och Mikael undrade hur jag fick tag på den, imponerad över att jag fick tag på den tidigare. “Han har fått den till och med före mig”
Vi frågade om hur Mikael lärde sig manus. “Ja det undrar jag också” medhöll Reine.
“Det är som körkort, det är jättetråkigt och det tar tid att få liv i texten.”
Avslutningsvis så sa jag också en sak som var sant, att Mikael är en enorm förebild och har hjälpt mig i många lägen på grund av hans skådespeleri.
“Lilla älskade vän” sa han och gav mig en rödögd kram. “Det är sånna saker som får en skådespelare att fortsätta”.

J och jag blev så tagna. Han vinkade från bilen och vi stod kvar, J och jag.

Det kunde inte ha blivit bättre, denna dag.

Published by

Alex

Vi har konsten för att inte dö av sanningen.

5 thoughts on “Möte med min stora förebild (Lik som män)”

  1. Persbandt är definitivt en duktig skådespelare: men att han också kan vara en förebild för unga män, det trodde jag inte. Kul att han inte var stöddig utan juste mot sina fans. Glad Påsk!

  2. Fan va coolt han e så jävla snygg!!!!
    du måste vara världens lyckligaste kille nu
    (synd för de röda ögonen.).
    P.S.jag e ricktigt avens på dig nu.D.S.

  3. Jag förstår mycket väl att Persbrandt kan vara en förebild för många unga män även utanför teaterscenen. Han hymlar inte utan är sig själv oavsett om det är positivt eller negativt för honom. Det klarar väldigt få av.

  4. Att döma av fotot är det inte Persbrandt som är rödögd – det är ju du!

Leave a Reply

Your email address will not be published.

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>